Barn är inga skrikbaggar
Men ju äldre jag blev desto mer insåg jag att mina syskons skrik inte bara var ohämmat skrikande i syfte att irritera och störa min nattsömn. Nej, de kommunicerade med våra föräldrar genom olika nyanser i sina skrik. "Mamma, snälla, förstå att jag är hungrig nu." eller "Aj, jag har jätteont i magen, snälla ta bort det onda för mig!" eller "Pappa, kan du inte byta min blöja, det här är obekvämt" eller "Snälla, håll om mig, jag känner mig inte helt trygg i den här världen just nu."
För det är ju just så det är, skriken är barnens sätt att kommunicera med oss föräldrar och det är upp till mig som förälder att tolka skriken korrekt. För det är inte mitt barn som är en irriterande skrikbagge. Och det tänker jag på varje gång jag väcks av våra döda döttrars lillebror.
Men då jag var barn reflekterade jag inte alla gånger över varför mina syskon skrek utan konstaterade endast irriterat, i likhet med Håkan, att mina föräldrar hade fått med sig en skrikbagge hem från sjukhuset.

Håkan, lillebrodern till karaktären Sune som är författad av
S. Olsson och A. Jacobsson, brukade kalla spädbarn för skrik-
baggar. Och detta gjorde även jag som barn, men ju äldre
jag blev desto mer förstod jag att det inte handade om
ohämmat skrik i syfte att irritera och störa min nattsömn.
Är du med och tävlar om ett syskonplagg?
Läs mer om tävlingen här.
Inte bara nu - utan genom hela din blogg - långt tillbaka i tiden - visar du Melissa- din lyhördhet,
din enorma klokhet, ditt fantastiska sätt att "tackla" alla sorters problem (om än bara dina småsyskons skrik!)!- Du analyserar och tänker klokt ut det svar du "själv har och står för"! I alla dina egna - eller andras frågor! - Har aldrig stött på en människa som går så "insentivt" in för att "förstå" sig själv och "sina egna" tankar som du! - Du är helt enastående! Tänk om alla "tänkte efter" som du gör!- Det hade gett mer mening om hela livet!
ingela
Jag håller helt med som mamma så har skriket en helt anna betydelse :D Ha det gott! kram
Oj vad sant att barnets skrik är kommunikation,meddelanden till föräldrarna! Men det finns också skrik som beror på t.ex kolik och då hjälper inte alltid ens föräldrafamnen. Och då kan det hända att mamman som bär och vyssjar tänker just: skrikbagge! Utan att det är illa ment - en överväldigande trötthet bara!
Hejsan. jag beundrar dej och din blogg. Ditt sätt att skriva är helt fantastiskt! Läste i något inlägg att du handlade ekologiska barnkläder på något ställe. Skulle du kunna skriva ut i något inlägg vart du köper sådant. Jag tänkte ge bort lite kläder till någon som snart ska ha barn.
Jag kommer allra troligast att länka till inlägget om vad som pågår på scenen kontra kulisserna och jag hoppas det är ok med dig, säg till annars.
Kramar
Liv
Så tänkte jag också innan jag fick barn. Jag är själv yngst i syskonskaran, med 11 år till närmsta bror, så jag har själv inte upplevt det du har med dina syskon.
Grannen här inne säger bara "shhh, det räcker nu!" till sin 2-månader gamla son när han skriker. Tror inte det räcker... för han slutar aldrig att skrika. Barn säger till när det är nåt de behöver och jävlas inte bara. Så tror jag i alla fall.
Helt riktigt! Små barn retas inte med oss utan dom har ett stort behov av att få något fixat NU! Och man lär sig, som förälder, att lyssna och avhjälpa så gott man kan.
Kram och trevlig helg!
Ingegerd
Det är ju sant, det är kommunikation,
Men innan tyckte jag det var riktigt irriterande att höra små barn skrika så jag har själv kallat dem för skrikbaggar.
"För det är ju just så det är, skriken är barnens sätt att kommunicera med oss föräldrar, och om barnets skrik inte upphör så är det jag som förälder som inte har förstått honom eller henne."
Tänk om det vore så lätt att de var jag som inte visste bättre. Som inte gjorde rätt. Och OJ OJ OJ så många gånger jag tänkte de tankarna i början. Efter tre-fyra-fem timmar med ihållande skrik så grät jag mååånga gånger över vilken misslyckad mamma jag var som inte kunde få min pojk glad och tyst.
Nu vet jag bättre, ett barn som har kolik skriker oavsett vad man gör (nästan i alla fall) och det handlar inte det minsta om att jag inte förstår mitt barns signaler...
Svar till: livetpåranchen
Jag förstår utifrån din kommentar att jag inte varit tydlig nog i mitt inlägg med vad jag menar.
Jag menar att barnen inte skriker för att störa eller irritera utan kommunicera. Och, ja, ibland kommunicerar ju skriken "Jag har kolik!" och då förstår du som förälder detta och att barnet inte skriker av ren illvilja.
Hoppas att det blev tydligare nu och jag skall redigera det stycket för att tydliggöra min mening. Tack för påvisandet!






